BaRnVaKt

Gårdagens arbete (barnpassning) gick bättre än jag hade förväntat mig. Vi tog ett litet mellanmål efter jag hämtat pojkarna från skolan, och sedan såg vi på barnprogram en stund och därefter gick vi upp till lekrummet och lekte med tåg. Tre minuter innan deras pappa kom hem så började de bråka men annars hade de varit på gott humör hela eftermiddagen. Känns som att jag börjar få lite mer kontroll på dem ju mer tiden går, men det är inte alltid helt lätt. Igårkväll var i alla fall första gången sedan jag kom hit som båda barnen hade bett även för mig innan de skulle sova (de ber alltid innan de går och lägger sig), lite gulligt av dem sådär!

Efter vi ätit kvällsmat i klubbhuset (klubbhuset är en byggnad som är till för golfmedlemmarna tror jag, en stor pampig byggnad som är väldigt fin inuti där min vp gillar att äta.)  så åkte jag till ett café för att fira Steffi som fyllde 22 år igår. Det var som vanligt lika kul att träffa de andra au pairerna och bakelserna var riktigt goda! Dock hade jag jätte stark huvudvärk igår, vet inte riktigt varför (spänningshuvudvärk?) men jag försökte ignorera den så mycket jag kunde medan jag äntligen fick träffa mina vänner igen.

Idag har jag lämnat barnen i skolan och ska hämta dem vid tre igen. Har lovat dem att vi ska åka införbi ett ställe där man kan köpa frozen yoghurt idag (man får väl muta lite). Sedan lär jag jobba hela kvällen med då min vp bara kommer åka hemförbi i ca 30 min innan han måste åka vidare. Det betyder att jag ska lägga barnen och allt med, hoppas verkligen att barnen lyssnar lika bra idag som de gjorde igår. Håller tummarna.

Imorgon har jag lite roligheter planerat, men det berättar jag om nästa gång. Ha det bra sålänge där hemma!

 

Here we go AGAIN...

Update!

Under dessa två dagar har jag
-Jobbat (Går sakta men säkert framåt)
-Följt med barnen på deras första basket- träning. Kan berätta att det var väldigt sött att se alla 3-4 åringar springa runt och försöka studsa bollen! De flesta lade mer märke till allting runtomkring (typ kollade att föräldrarna ännu satt kvar, kollade in lokalen osv.) än att lyssna på coacherna... Antar att det hör till i den åldern!
-Julpyntat (Och ja, hela granen är pyntad och klar. Julstrumporna hänger vid spisen så nu fattas bara rätt datum)
-Besökt "barnens museum" med en annan au pair. Dock var mina värdbarn i skolan så jag följde med henne och "tog hand" om hennes v.barn i ålderna 2.5 och 1.5 år. Trevlans!
-Hittat till skolan utan att köra vilse (Check!)
-Skypat med familjen och några vänner
-Varit och shoppat franskmanikyr-set samt två CD-skivor (börjar bli lite trött på den religösa musiken i bilen)
-Ätit lunch med barnens farmor
-Varit ensam hemma i 2 timmar, tillbringade dem med en kopp te och två avsnitt av vampire diaries.

Sedan verkar jag få tillbaka en repris sedan i somras.Var påväg hem från museumet idag och blev plötsligt jätte yr. Fick stanna bilen och ta igen mig lite, hade dock inte så långt kvar hem så jag körde vidare efter ett tag. Har under veckan känt av klåda/smärta i öronen igen men har försökt ignorera det, vill verkligen inte gå tillbaka till ruta ett. Hade alldeles för mycket krångel med det i somras. MEN here we go again! Ikväll har det i allafall varit lite bättre, men vid för snabba rörelser (typ ställa sig upp) så har det snurrat till lite vissa gånger. Dock har jag för mig att jag packade ner en salva emot det, ska leta upp den imorgon så jag blir av med det fort förhoppningsvis. Har inte berättat om det här för min värdpappa men jag antar att det kan vara bra att upplysa honom om, vill bara inte göra en för stor grej av det... Och hur berättar man? "Hej, jag har förresten lite problem med mina öron som jag att jag blir svimfärdig, annars mår jag bra!" Hmm..
Man kan tydligen inte fly ifrån alla sina problem verkar det som, men det var i alla fall ett försök! ;)

Imorgon ser planen ut såhär:
- Skjutsa min värdpappas föräldrar till flygplatsen (Tråkigt att de åker, var ganska skönt att ha en till tjej i huset att prata med och luta sig lite emot)
-Äta kvällsmiddag vid klubbhuset med familjen
-Umgås med de andra au pairerna efter middagen
-Sova innan det är dags för ett heldagspass med barnen på fredag.

Grattis Pappa!

Min pappa fyller 49 år idag (varsågod för påminnelsen pappa), stort grattis igen! Hoppas tårtan med banan och ananas fyllningen inuti och sedan kiwi och mandarinerna utanpå var lika god som vanligt. För varför ändra på något som varit standard sedan första födelsedagen? Traditionen är viktig, så nästa år när pappa fyller 50 år (inte 60 som Helena påstått) så förväntar jag mig en sådan tårta när jag kommer hem lagom till den stora dagen.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------

I morse skulle jag och min vp åka och lämna barnen vid skolan. Jag skulle köra för att lära mig/träna på vägen så att jag kan hitta imorgon när jag ska stå på egna ben. Hade inte min vp suttit bredvid så hade jag svängt fel två gånger och förmodligen hamnat vid den där bensinmacken igen. Ärligt talat så är jag lite nervös inför morgondagen då jag ännu känner att jag inte har helt läget under kontroll, det är en väldigt konstig väg och när man är på "the highway" så visar inte gpsen samma som den gör när man är på de mindre vägarna. Det visas nämligen en gul stolpe som räknar ner avståndet så man vet exakt när man ska svänga när man är på de mindre vägarna, men på motorvägen (är det rätt ord?) så visar den bara en pil som är väldigt luddig. På vägen till själva skolan är det nog inga större problem då 6 åringen vet vägen, men när jag väl ska ta mig dit för att hämta dem igen så blir det värre... Aja, ska göra mitt bästa! Känner mig inte som en gps-master längre av någon anledning.

Annars så har jag fixat ett bankkonto idag och sedan umgåtts med familjen. 

Måste bara skriva en "ur barnamun". Vi satt och åt middag när min vp ville få treåringen att berätta om vad han gjorde i morse. 3åringen hade nämligen vaknat en kvart tidigare än han egentligen behövde och gick ner till sin pappa och sa "dad, i need to take a nap" (pappa, jag behöver vila). Han fick då gå och lägga sig i sin pappas säng,men valde då att lägga fötterna på kudden.       Vid matbordet frågade då min vp 3åringen om han kunde komma på vem mer som sov med fötterna på kudden. "Erika" svarade han då. "Because she is from Sweden".  Klart att alla svenskar sover så?

Julsånger när de är som bäst!

Sitter och lyssnar på Peter Jöbacks julskiva, älskar den! Har lyssnat på den varenda jul sedan han släppte skivan, och jag tänker inte göra ett undantag i år bara för att jag råkar befinna mig i ett annat land.
Resten av folket är i kyrkan för tillfället, och sedan ska de äta frukost/middag vid the club house som ligger i närheten. Själv valde jag att inte följa med till kyrkan då de är katoliker så jag tyckte det kändes lite konstigt att "ändra kyrka". Annars tycker jag att det är mysigt att gå på gudstjänst omkring julen så jag funderar på att åka till en svensk kyrka någon gång i advent.

Nu på morgonen har jag skypat med familjen där hemma, fick även se en skymt av katterna som vi har. Saknar att ha djur omkring mig, känns verkligen som att det fattas något! Men det var i alla fall väldigt skönt att få prata med familjen igen och för en gångs skull kunna prata svenska, har inte trättat någon svensk sedan jag var i NewYork på skolan.

Idag ska jag träffa lite vänner på ett kafé klockan tre och sedan får vi se vad vi hittar på. Måste bara kolla med min värdpappa om han behöver någon hjälp med barnpassning eller om jag är ledig.
Spännande inlägg va? ;) Hur som helst så lovade jag mamma och pappa att lägga upp bilder på bilen som jag kör, så här kommer lite bilder från mitt sovrum och bilen.

Smoky Mountains + The Polar Express

Hej!

Har märkt att jag börjar nästan alla mina inlägg med "igår", jag verkar ligga en dag bakom hela tiden med mitt bloggande men det får gå! Varför ändra på en sådan dålig vana? Tänker fortsätta på samma spår även idag.

Igår följde jag med min värdfamilj + farföräldrar + syskon med pojkvän till Asheville, NC för att åka med "The polar express". Det tog 3 timmar att köra, vilket inte hela tiden var det roligaste då man hade rastlösa småbarn i bilen... Den äldsta sov faktiskt hela vägen dit så där var det inga problem, men den lilla höll inte igen med pratandet/ sjungandet/ konstiga läten. Själv lyckades jag somna halvvägs till hotellet så jag lyssnade bara på honom i 1.5 timmar innan jag kunde stänga av öronen, men hans mormor och pappa hade snällt suttit och lyssnat på honom. 

Vi checkade in och delade upp oss i två rum för att sedan åka och äta innan det var dags för själva ändamålet för resan. Det skulle ta oss ännu ca 1.5-2 timmar att komma fram till tåget och denna biltur var det omöjligt för mig att somna. 3 åringen pratade i NON- STOP exakt hela vägen dit, tillslut blev han hes men inte ens det kunde få tyst på honom. Pappan sa att han aldrig har hört honom prata så mycket, men vi antar att han var nervös inför att träffa tomten (han försökte få sin pappa att vända bilen då och då när han kom på att han inte vågade prata med tomten) samtidigt som han var exalterad över att få åka tåg (han älskar tåg). 

När vi äntligen kom fram till tåget så fick de barn som ville dansa med de två "kockarna" (värdarna) och sedan fick vi varm choklad + kaka. Därefter lyssnade vi på "The polar express" sagan innan vi kom fram till själva nordpolen där tomten bodde. Vi såg renarnas stall, tomtens hus, kyrkan där tomten och tomtemor gifte sig (de var tydligen baptister) och även tomteverkstaden. Sedan klev tomten på tåget och delade ut bjällror till barnen (jag fick också en) och passade då även på att fråga vad de ville ha i julklapp. Sedan sjöng vi julsånger hela vägen tillbaka till järnvägsstationen.

På vägen tillbaka till hotellet så somnade båda barnen, vilket mina öron tackade för. 

Idag åkte vi först till en restaurang för att äta mat/frukost och sedan åkte vi till en plats bland bergen där de sålde julgranar. Här i Amerika börjar julen direkt efter thanksgiving så imorgon ska vi klä två julgranar vad jag förstår... Känns lite väl tidigt men men, det är bara att hänga med i denna kultur. Hur som helst så körde vi mellan/på (?)  smoky mountains och blue ridge mountains (samma sak?).  Herregud vilken utsikt det var! Det går inte att beskriva hur vackert det var, man måste se det med egna ögon. Annars brukar jag inte tänka så mycket på naturen omkring mig, men den här gången gick det inte att ungå, njöt verkligen av att se dessa stora berg! Förstår förresten varför bergen heter just smoky mountains, as coolt!

Sedan var det bara att åka hem i 3 timmar till innan man äntligen kunde få röra lite på sig igen, börjar förstå vad pappa menar med att det gör ont att sitta. Ryggen gillade det inte.

Hur som helst så kan jag även upplysa er om att treåringen nu fått en hemsk hosta och är hes, undrar hur det kan komma sig? Hoppas verkligen att han inte blir sjuk, då är det faktiskt synd om honom!

Bjällra som man fick på tåget

The Polar Express

Barn biljetten

Thanksgiving

Igår firade vi Thanksgiving här. Maten var god, lite speciell blandning men ändå helt okej. Det som fanns på menyn var:

• Kalkon (Förståss)
• Mosad sötpotatis
• Ris med körsbär och några kryddor i
• Kokade morötter
• Någon form av stoppning till kalokonen utav smulade varma mackor med lök, smör och kryddor (Vi hade den dock inte i kalokonen utan i en skål bredvid)
• Gelé

Därefter blev det efterrätt i form av pumpapaj och cheesecake. Tror ni man var mätt efteråt? Om jag var, hamnade i matkoma och började bli trött redan vid 5..

Min värdpappa fyllde 40 år samma dag, han hade blivit firad utav arbetskamrater osv. några dagar innan så det var bara den närmaste familjen som var där/här. (8 pers inkl. mig)

Barnen hade energi för 20 personer under exakt hela dagen, fattar inte hur de orkar springa runt så mycket som de gjorde! Tillslut fick jag ta ut dom så de kunde försöka göra av med lite energi genom att cykla men det gjorde tyvärr ingen större skillnad, den enda som blev "trött" var jag då 3åringen ville att jag skulle putta honom upp för en backe så han kunde cykla ner igen "Super fast"... 

På tal om barnen så skulle jag vara barnvakt i förrgår då värdpappan och hans föräldrar skulle åka till affären  och även göra lite andra ärenden. I början gick allt bra, jag spelade spel med 6 åringen medan 3åringen lekte med sina tåg. Mitt i allt springer 3 åringen fram och knuffar bort alla spelpjäser och 6 åringen blir helt galen. Han lyssnade inte ett dugg på vad jag sa och spottade ur sig alla möjliga fula ord som han kunde komma på. 3 åringen sa förlåt och gick och lekte med tågen igen, men det slog helt slint på 6 åringen. Fick efter ett tag ringa min värdpappa för att be om lite råd, men han sa att de var påväg hem så han kunde prata med 6 åringen. 

Jag vet att de förra au pairerna har haft stora problem med det äldsta barnet och jag förstår varför. Vet inte riktigt själv hur jag ska hantera honom jämt och speciellt inte när han får sina utbrott. Känner att jag behöver lite råd från mamma som jobbat med barn i ett x-antal år nu, annars lär det här bli ett långt år.

Självklart tänker jag inte låta en 6 åring styra och ställa, och jag hade väl förväntat mig lite arbete med honom, så ge mig lite tid och råd så ska jag nog få ordning på honom! 

Annars är allt bra, alla som var med igår ska åka "The polar express" mot kvällen. Det är en amerikansk saga där det går ett tåg som heter "the polar express" som hämtar upp alla barn som tror på jultomten vid julnatten för att ta dem till nordpolen. På tåget serveras varm choklad och man får en speciell biljett vad jag förstår. Sagan är väl lite mer komplicerad än så men jag har inte tid att blogga mer, måste gå ner till de andra. (Googla på sagan om ni vill veta mer) 

GPS-master!

Efter en grymt rolig helg så väntar en spännande vecka, eller den har väl redan startat. Det börjar närma sig Thanksgiving,och det märks kan jag säga! Affärerna är fulla av kalkoner, på Cafén finns det kort där man kan skriva vem man vill skicka "thanks" till, och radiopratarna nämner ordet "thanksgiving" i varannan mening när de pratar. Jag ser verkligen fram emot att få fira denna högtid med alla amerikanare. Dock verkar det som att just den här familjen "fuskar" lite när det gäller maten då de beställer all mat från en restaurang att ta med hem. Lite synd tycker jag.

Eftersom min värdpappas föräldrar inte bor i samma delstat som han så åkte de hit med flyget idag och kommer stanna här i 9 dagar. Detta innebär att jag fått flytta in i ett av barnens rum så länge, så jag är tillbaka i en våningssäg precis som på au pair skolan, skillnaden är att den här sängen är betydligt mjukare och har bättre kuddar än den i Tarrytown!
Då min värdpappa också är på väg hem från New York ikväll så var det jag som skulle hämta upp hans föräldrar vid flygplatsen. Han hade under dagen skickat sms om tider osv. så jag ville verkligen inte göra honom besviken genom att säga att "jag körde vilse så jag har inte hämtat dem än". Därför satte jag mig bakom ratten 1.5 timme innan deras plan skulle anlända för att vara säker på att jag kunde ta en liten extra vända om jag kört fel utan att få tidsbrist. Men efter helgens övningskörning så börjar jag nu bli bättre på att läsa av gps.en så jag kom till flygplatsen utan några problem. Fick då vänta i nästan en timme men hellre det, satt och kollade på facebook i mobilen undertiden så det var lugnt!
Efter hans föräldrar anlänt så åkte vi och åt på en "friday night" restaurang. De var väldigt trevliga och enkla att ha och göra med. Var först lite nervös över att jag skulle ha problem att förstå deras dialekt, men det visade sig inte vara något problem. Nu är vi hemma och väntar på att värdpappan ska komma hem, vilket borde vara om ca en halvtimme, ska bli kul att få höra hur hans helg varit!

Måste bara berätta en sista grej som hände i morse. Jag gick upp ganska sent, typ halv tio, och hade världens hemskaste morgonfrilla. Orkade inte göra något åt det då jag var väldigt trött så jag brydde mig inte så mycket. SÅKLART ringde det på dörren i samma stund som jag skulle börja äta frukost och öppnade då dörren utan att tänka efter. Samtidigt som jag kommer på hur jag ser ut och får se en medelåldersman stå och le åt mitt hår så drar husalarmet igång då jag glömt stänga av det. Så efter att jag lyckats haspla ur mig "excuse me" till mannen så fick jag springa iväg till en annan dörr sär larmet är för att försöka få tyst på det. Det slöt att tjuta efter ett tag, och kort efter jag lyckats stänga av allt så ringde de från larmcetralen för att kolla att allt var okej. I den stunden var jag oerhört glad över att min vp bytt lösenordet som man måste säga när de ringer, tidigare hade han haft "squirrel" (ekorre), men han bytte det eftersom jag inte är särskilt bra på att uttala det. Hur som helst, så efter lite om och men så fick jag tillslut kontroll på alarmet igen och kunde fokusera på mannen vid dörren istället. Han var en trädgårdsarbetare som tydligen kommer hit och fixar lite då och då, och han skulle väl bara presentera sig innan han började jobba. Han hade ett fånigt leende på läpparna hela tiden så jag hoppas att jag inte är hemma nåsta gång han är här. Känner att hans första intryck av mig inte var det bästa, man kunde ju varit vackrare och ha lite mer koll på läget när man möter någon för första gången, men men, jag tänker ju inte direkt gifta mig med honom så det får gå! Undrar vad min värdpappa kommer säga när jag berättar för honom att jag testat larmet... Vi får la se!

American Football Game!

Igår åkte jag, Isabel, Steffi  (Tyskar), Maria (Från Colombia) och Yo (Från Kina) på en Fotbollsmatch i Charlotte där Carolina Panters mötte Bucks (heter de verkligen så?), ett lag från Florida.
Vi hade en liten roadtrip på 1.5-2 timmar för att komma till Charlotte,och väl där så var det PROPPFULLT med människor och bilar. Vissa hade husbilar där fansen laddade upp med öl, musik och beer-pong. I princip alla visade stolt upp en blå/vit eller svart/vit tröja som stod för Panters, och humöret var på topp. Någonstans här och var dök en rödklädd lirare upp som blev utbuad med en gång, dock var det "för kul" så de som var rödklädda tog inte illa upp utan skrattade bara med.
Gatorna var även fulla med poliser och vakter för säkerhetens skull.

Vi lyckades i alla fall tillslut få en parkeringsplats i ett parkeringshus där avgiften endast var $10, om man parkerade ute så kostade det $20-$40 vilket är ungefär 135-270 SEK. Stor skillnad! Därefter följde vi bara strömmen av människor in till arenan, tappade hakan lite när man såg sig omkring. Stor arena med 50.000 pers på läktaren, hemmamatch, fotbollspelare, cheerleaders, maskotar, TV-skärmar, speakers och springpojkar som säljer popcorn/pizza/läsk. Känslan var obeskrivelig.
Vi hade platser ganska högt upp i arenan vilket betydde att det var ett helt träningspass att ens komma till rätt stol. En kille i 35 års åldern hade sin plats tre rader bakom oss och på vägen upp skrek han "WATER WATER, OR A MEDIC!!" haha, han gjorde sig hörd under hela matchen om man säger så.
Panters inledning av matchen var väl inte helt underbar, men de tog igen sig i mitten och tog över ledningen ett bra tag innan det blev lika. Efter förlängning slöt matchen 27-21 till Bucks så Pantersfansen fick ett nederlag. Dock märktes det inte särskilt mycket att "vi" hade förlorat eftersom humöret ändå var på topp. (Motståndarfansen sjöng dock vinnarlåtar väldigt högt på vägen ut från arenan, som fick en "You sucks" låt tillbaka, men det ingår väl efter matcher som denna.)
Från det att vi klev in på arenan till det att vi gick ut från den så tog det hela 4 timmar. Själva matchen är egentligen 1 timme om man inte räknar med alla time-out och pauser, så det var kanske en aning för länge att sitta ute i vårjacka för. Men jag ångrar absolut inte att jag gick dit! Amazing!

På vägen tillbaka till Greensboro så fick vi syn på en IKEA butik som vi inte kunde låta bli att åka införbi, kände mig som hemma direkt! "Äntligen kan jag köpa lakrits" tänkte jag lite för mig själv då jag varit så otroligt sugen på det sedan jag kom hit,MEEEEEN självklart var den slut!!! Tröstshoppade istället en chokladbit med svensk text på och var stolt över mig själv som lyckats gå förbi alla möbler, dektorationer osv utan att köpa med mig något hem (förutom chokladen som jag delade med de andra). Steffi köpte en lång och jättefin spegel, blev lite trångt i bilen hem men det gick!
Kom sedan hem och somnade gott runt 11am, hade som ni förstår ännu en härlig dag i mitt USA.

Påväg till arenan

Panters vs. Bucks

Maria, Yo, Isabel och Steffi

Orkester + Cheerleaders

Maskotmatch i pausen (Väldigt underhållande)

Påväg från matchen,gatorna översvämmade av folk

Bildinlägg

Skridskor lördagen den 17/11-12

På med skridskorna

Steffi blev klar först

Luigi, Isabel, Steffi, Maria, Lisa, Lisa, Susi

Isabel, Maria

Utsikt

Isabel, Maria, Steffi

Steffi, Susi, Maria, Luigi, Lisa, Lisa

Maaaat!

Såhär såg maten ut, Inget att rekommendera men är man hungrig så är man!

Därefter blev det Collegefest med gänget

(utom Isabel som var tvungen att åka hem).

(Får mig att tänka på Josefine Wigström haha)