http://www.timeanddate.com/countdown/generic?iso=20131119T00&p0=239&fg1=a39de0&fg2=d390c2&msg=Hem+till+Sverige%21&csz=1
torsdag 3 oktober 2013
Countdown
Lägger bara upp en Länk för nedräkning tills jag är tillbaka i Sverige igen!
http://www.timeanddate.com/countdown/generic?iso=20131119T00&p0=239&fg1=a39de0&fg2=d390c2&msg=Hem+till+Sverige%21&csz=1
http://www.timeanddate.com/countdown/generic?iso=20131119T00&p0=239&fg1=a39de0&fg2=d390c2&msg=Hem+till+Sverige%21&csz=1
onsdag 2 oktober 2013
Underbara sommarväder!! ...Eller?
Idag har det varit 27 grader här i Greensboro, människor har gått runt i t-shirt och shorts hela dagen och solbrillorna har åkt på så fort man tagit ett steg utanför dörren. Jag har varit ledig, träffat kompisar och bara glassat runt. Helt perfekt dag verkligen! ...fram tills det blev mörkt och alla insekter började röra på sig.
Jag sitter nu här efter en lång och farlig kamp (farlig för mina hjärnceller),blåslagen, nyser, är väldigt yr i bollen och hoppas att min värdpappa inte kommer att komma hem förens VÄLDIGT sent ikväll (han är på dejt).
Jag ska ta historien från början så att ni förstår hur jag har haft det.
Allt började igår när jag kom hem från gymmet och skulle ta en dusch. Stod där i badkaret (det är badkar/dusch) och hade precis tagit i balsam i håret när något plötsligt landar på min arm. Min första reaktion var såklart att jag var bombsäker på att det var en stor spindel, så jag fick panik och slog till mig själv så hårt jag kunde och skrek och hoppade runt där i det lilla utrymmet som en idiot. Tillslut fick jag se att det var en grön skalbagge som var i andra hörnet utav badkaret. Halvt ihjälslaget och halvt dränkt då vattnet ännu var igång och den låg i en "pöl". Jag tog då ett lock från en utav schampo flaskorna och satte över den och tänkte att den dör nog snart! Så jag sköljde ur håret samtidigt som jag hade stenkoll på att skalbaggen inte kom ut.
Dagen blev till natt och jag glömde i princip bort incidenten.
I morse drog jag mig ur sängen klockan 7 och skulle gå på toan. Lyfte översta locket och fick se ännu en grön skalbagge i mitt badrum, denna gången på toan. Tuff/trött/kissnödig som jag var så tog jag en schampo flaska och stötte till den så att den ramlade ner i toan och blev nerspolad.
Resten av dagen var, som ni säkert förstår, riktigt bra och allt var som det skulle. Glömde liksom bort allt vad äckliga skalbaggar var.
TILLS FÖR EN TIMME SEDAN när jag åter igen tänkte ta en dusch. Fick syn på schampo-locket mitt i badkaret och kollade ifall skalbaggen från gårdagen var kvar, och det var den... mer eller mindre, den rörde sig ganska "segt", men jag visste i allafall vart den var. Gick in i mitt sovrum och hämtade nya kläder och handdukar och gick sedan tillbaka in i badrummet. Plötsligt hör jag ett surrande och får syn på ännu en äcklig jä*la grön skalbagge uppe i taket. Fick då nog och hämtade en insektspray som jag sett min värdpappa använda i garaget och sprayade rakt på den och sedan lite extra i badrummet tills insekten började flyga. Då försvann modet och jag sprang in till mitt sovrum och stängde dörren. Kom sedan ihåg att jag hade min nya mobil (det är också en historia för sig hur jag fick den) kvar i badrummet så jag var tvungen att gå in dit igen. Öppnade sakta dörren och försökte se vart skalbaggen var när jag plötsligt möttes av en otroligt stark doft. Blev jätte yr med en gång så jag höll andan, snappade åt mig mobilen och sprang tillbaka till sovrummet för att läsa på etiketten till insektsprayen. Det var varningstrianglar överallt och det stod "...It is a violation of federal law to use this product in a manner inconsistent with this labeling. For outdoor use ONLY. Do not spray in enclosed areas. Hold can 6-8 inches from skin and clothing while spraying, keeping pointer away from face..."(översättning: Det är ett brott mot federal lag för att använda denna produkt på ett sätt som inte överensstämmer med denna märkning. För användning utomhus. Spraya inte i slutna utrymmen. Håll flaskan 15-20cm från hud och kläder under sprayning, håll pekaren bort från ansiktet.)
Drog på båda fläktarna som jag har och hoppas på att min värdpappa inte kommer hem. Skulle han göra det så hoppas jag att han inte kommer upp och märker att jag sprayat starkt insektsgift i hela gästrummet... Känns inte som att "det var en grön insekt i taket" är ursäkt nog att komma med om man pajat inredningen med gift i väggarna? Får nog försöka ringa pappa på skype imorgon och kolla ifall han vet hur man snabbast får bort allt...
Kan tillägga att jag bokstavligen har blåmärken på armen efter jag slagit till mig själv, och känner mig lite halvt snurrig utav luften i rummet.. Paranoijja?
Förhoppnigsvis dör fanskapet till insekt i alla fall, det märker jag imorgon!
Jag sitter nu här efter en lång och farlig kamp (farlig för mina hjärnceller),blåslagen, nyser, är väldigt yr i bollen och hoppas att min värdpappa inte kommer att komma hem förens VÄLDIGT sent ikväll (han är på dejt).
Jag ska ta historien från början så att ni förstår hur jag har haft det.
Allt började igår när jag kom hem från gymmet och skulle ta en dusch. Stod där i badkaret (det är badkar/dusch) och hade precis tagit i balsam i håret när något plötsligt landar på min arm. Min första reaktion var såklart att jag var bombsäker på att det var en stor spindel, så jag fick panik och slog till mig själv så hårt jag kunde och skrek och hoppade runt där i det lilla utrymmet som en idiot. Tillslut fick jag se att det var en grön skalbagge som var i andra hörnet utav badkaret. Halvt ihjälslaget och halvt dränkt då vattnet ännu var igång och den låg i en "pöl". Jag tog då ett lock från en utav schampo flaskorna och satte över den och tänkte att den dör nog snart! Så jag sköljde ur håret samtidigt som jag hade stenkoll på att skalbaggen inte kom ut.
Dagen blev till natt och jag glömde i princip bort incidenten.
I morse drog jag mig ur sängen klockan 7 och skulle gå på toan. Lyfte översta locket och fick se ännu en grön skalbagge i mitt badrum, denna gången på toan. Tuff/trött/kissnödig som jag var så tog jag en schampo flaska och stötte till den så att den ramlade ner i toan och blev nerspolad.
Resten av dagen var, som ni säkert förstår, riktigt bra och allt var som det skulle. Glömde liksom bort allt vad äckliga skalbaggar var.
TILLS FÖR EN TIMME SEDAN när jag åter igen tänkte ta en dusch. Fick syn på schampo-locket mitt i badkaret och kollade ifall skalbaggen från gårdagen var kvar, och det var den... mer eller mindre, den rörde sig ganska "segt", men jag visste i allafall vart den var. Gick in i mitt sovrum och hämtade nya kläder och handdukar och gick sedan tillbaka in i badrummet. Plötsligt hör jag ett surrande och får syn på ännu en äcklig jä*la grön skalbagge uppe i taket. Fick då nog och hämtade en insektspray som jag sett min värdpappa använda i garaget och sprayade rakt på den och sedan lite extra i badrummet tills insekten började flyga. Då försvann modet och jag sprang in till mitt sovrum och stängde dörren. Kom sedan ihåg att jag hade min nya mobil (det är också en historia för sig hur jag fick den) kvar i badrummet så jag var tvungen att gå in dit igen. Öppnade sakta dörren och försökte se vart skalbaggen var när jag plötsligt möttes av en otroligt stark doft. Blev jätte yr med en gång så jag höll andan, snappade åt mig mobilen och sprang tillbaka till sovrummet för att läsa på etiketten till insektsprayen. Det var varningstrianglar överallt och det stod "...It is a violation of federal law to use this product in a manner inconsistent with this labeling. For outdoor use ONLY. Do not spray in enclosed areas. Hold can 6-8 inches from skin and clothing while spraying, keeping pointer away from face..."(översättning: Det är ett brott mot federal lag för att använda denna produkt på ett sätt som inte överensstämmer med denna märkning. För användning utomhus. Spraya inte i slutna utrymmen. Håll flaskan 15-20cm från hud och kläder under sprayning, håll pekaren bort från ansiktet.)
Drog på båda fläktarna som jag har och hoppas på att min värdpappa inte kommer hem. Skulle han göra det så hoppas jag att han inte kommer upp och märker att jag sprayat starkt insektsgift i hela gästrummet... Känns inte som att "det var en grön insekt i taket" är ursäkt nog att komma med om man pajat inredningen med gift i väggarna? Får nog försöka ringa pappa på skype imorgon och kolla ifall han vet hur man snabbast får bort allt...
Kan tillägga att jag bokstavligen har blåmärken på armen efter jag slagit till mig själv, och känner mig lite halvt snurrig utav luften i rummet.. Paranoijja?
Förhoppnigsvis dör fanskapet till insekt i alla fall, det märker jag imorgon!
Green world war
lördag 14 september 2013
Nedräkningen har börjat!
Update time!
I onsdags gjorde jag och Bia en liten roadtrip till Charlotte för att se Maroon5's konsert. Tror att han sa att det var över 22 000 personer där och ja, det var smockat med folk överallt! Kelly Clarksson öppnade konserten och spelade i ungefär en timme. Hon var en aning kaxig kanske när hon pratade mellan låtarna, men hon hade dock bra humor! Hon bar en klänning och tittade ner på en utav personerna närmast scenen och sa sedan "Don't you dear look under it, I'm not a Miley Cyrus show".
När hon spelat klart så var det paus i ca 20 minuter innan det var dags för Maroon5. Han spelade i ca 2 timmar och var så grymt bra! Kan även tillägga att han gav bort sin gitarr till en tjej i publiken (hon var sedan i chock resten utav konserten) och han tog även av sin tröja. Så nu har jag sett honom shirtless -I'm just sayin'! ;)
Sedan dess har jag bara haft maroon5 låtar i huvudet som jag går och nynnar på. Bia sa att hon gjorde samma sak, det är verkligen omöjligt att sluta...
En annan grej som jag har att berätta för er är att jag nu fått mina flygbiljetter hem. Jag kommer att landa i Stockholm den 19 November och sedan är jag tillbaka i den svenska vardagen igen.
Med andra ord är det..
Barnen frågade idag "what day are you going home to your mommy and daddy?", och jag svarade då den 19 November. Den älsta räknade då ut att det var två månader kvar, men var glad över att jag skulle vara där över Halloween.
Hela dagen har det äldsta barnet varit bredvid mig och så jag satt mig ner så har han suttit i min famn.
Jag har förstått att han tycker det är jobbigt att jag kommer åka hem igen så jag har försökt försäkrat honom så mycket jag kan att även om vi inte är i samma land längre så kan vi ändå hålla kontaken så mycket som det går. Efter vi pratat lite om det så verkade han slappna av lite men sa inte så mycket. Plötsligt när vi var i bilen hem från ett "triathlon maraton" som han sprang/cyklade/samm så sade han: "Erika, I have a good idea for us! We can call each other twice a day, skype during the weekends and send letters to each other everyday after you have left us for Sweden!" Sedan kom han även på att han kunde komma över till Sverige och bo hos mig ett tag tills han saknade sina föräldrar...
Det yngsta barnet (4 åringen) förstår nog inte på samma sätt att jag inte kommer vara kvar så mycket längre, så han är inte lika påverkad utav det som 7 åringen.
En utav mina tyska kompisar åkte hem till Berlin i fredags, och jag frågade henne idag hur resan hade gått och i fall det kändes lite bättre efter man sagt hej då till den amerikanska familjen och satt i flyget och hade siktet inställt på sin familj hemma istället. Hennes svar var: "Resan gick väl bra, men jag grät hela vägen hem och folk omkring mig frågade hela tiden om jag var okej och ifall det var något de kunde göra för mig." ...... Jag antar att jag verkligen har något att se fram emot!
Annars är allt som det ska, jobbar, går i skolan, gymmar, träffar kompisar och njuter utav vädret!
I onsdags gjorde jag och Bia en liten roadtrip till Charlotte för att se Maroon5's konsert. Tror att han sa att det var över 22 000 personer där och ja, det var smockat med folk överallt! Kelly Clarksson öppnade konserten och spelade i ungefär en timme. Hon var en aning kaxig kanske när hon pratade mellan låtarna, men hon hade dock bra humor! Hon bar en klänning och tittade ner på en utav personerna närmast scenen och sa sedan "Don't you dear look under it, I'm not a Miley Cyrus show".
När hon spelat klart så var det paus i ca 20 minuter innan det var dags för Maroon5. Han spelade i ca 2 timmar och var så grymt bra! Kan även tillägga att han gav bort sin gitarr till en tjej i publiken (hon var sedan i chock resten utav konserten) och han tog även av sin tröja. Så nu har jag sett honom shirtless -I'm just sayin'! ;)
Sedan dess har jag bara haft maroon5 låtar i huvudet som jag går och nynnar på. Bia sa att hon gjorde samma sak, det är verkligen omöjligt att sluta...
En annan grej som jag har att berätta för er är att jag nu fått mina flygbiljetter hem. Jag kommer att landa i Stockholm den 19 November och sedan är jag tillbaka i den svenska vardagen igen.
Med andra ord är det..
- 5,702,400 Sekunder
- 95.040 minuter
- 1584 timmar
- 66 dagar
- ca. 9 veckor
Barnen frågade idag "what day are you going home to your mommy and daddy?", och jag svarade då den 19 November. Den älsta räknade då ut att det var två månader kvar, men var glad över att jag skulle vara där över Halloween.
Hela dagen har det äldsta barnet varit bredvid mig och så jag satt mig ner så har han suttit i min famn.
Jag har förstått att han tycker det är jobbigt att jag kommer åka hem igen så jag har försökt försäkrat honom så mycket jag kan att även om vi inte är i samma land längre så kan vi ändå hålla kontaken så mycket som det går. Efter vi pratat lite om det så verkade han slappna av lite men sa inte så mycket. Plötsligt när vi var i bilen hem från ett "triathlon maraton" som han sprang/cyklade/samm så sade han: "Erika, I have a good idea for us! We can call each other twice a day, skype during the weekends and send letters to each other everyday after you have left us for Sweden!" Sedan kom han även på att han kunde komma över till Sverige och bo hos mig ett tag tills han saknade sina föräldrar...
Det yngsta barnet (4 åringen) förstår nog inte på samma sätt att jag inte kommer vara kvar så mycket längre, så han är inte lika påverkad utav det som 7 åringen.
En utav mina tyska kompisar åkte hem till Berlin i fredags, och jag frågade henne idag hur resan hade gått och i fall det kändes lite bättre efter man sagt hej då till den amerikanska familjen och satt i flyget och hade siktet inställt på sin familj hemma istället. Hennes svar var: "Resan gick väl bra, men jag grät hela vägen hem och folk omkring mig frågade hela tiden om jag var okej och ifall det var något de kunde göra för mig." ...... Jag antar att jag verkligen har något att se fram emot!
Annars är allt som det ska, jobbar, går i skolan, gymmar, träffar kompisar och njuter utav vädret!
Adam Levine
tisdag 27 augusti 2013
Franska, Deadline och utebliven lärare!
Så kära vänner, Igår kom tillslut dagen då Erika Adman satte sig i ett klassrum för att lära sig Franska. Som jag tidigare nämnt så har jag samma lärare som jag hade i engelska för ett halvår sedan, och hon kände igen mig direkt när jag (+ en annan tjej) försökte smyga in lite snyggt 5 minuter efter lektionen börjat. (Och nej det var faktiskt inte mitt fel att jag kom sent, jag var fast i en trafikkö) Hon sa glatt till mig att ställa mig bredvid henne framför klassen och berätta om mig själv eftersom jag var den enda utlänningen där. Det var inte särskilt nervöst eller så, men det var väl inte direkt så jag hade föreställt mig den första kvarten utav lektionen.
Tillslut fick även jag gå och sätta mig och fokusera på vad jag kom dit för att göra. Skönt tänkte jag då, nu är det bara att lyssna och skriva. All fokus på läraren istället för mig.... eller? Vet inte om det stod "undantag" i pannan på mig, men så fort läraren skulle förklara något så avslutades meningen nästan alltid med; "Fast det finns annat ord för personer i Erikas ålder eftersom hon är så ung", eller " om man ska prata mindre forminellt som ungdomar, såsom Erika, så...". Visst bestod 90 % utav klassen av människor mellan 40-55 år, men det FANNS ANDRA UNGDOMAR där med! Kanske gjorde hon så för att jag var den enda där som hon kände till, men ändå.. Det blev nästan löjligt tillslut.. Ja ja, nu vet i alla fall alla i klassen vem jag är och att det finns undantag i Franskan för sådana som mig, får väl bjuda på det!
Förutom det så var det kul att lära sig ett nytt språk igen, och jag ska verkligen försöka att ta in så mycket det går. I början snurrade huvudet rätt bra när läraren förklarade på engelska, sedan läste på franska, samtidigt som jag översatte allt i huvudet på svenska... Men efter en bit in på lektionen så "tänkte" jag inte på vad jag gjorde (om man nu kan förklara det så) och då gick det mycket lättare.
Egentligen skulle jag ha Latin/ rumba/ cha-cha dansklass ikväll, men läraren dök aldrig upp så vi fick åka hem igen och blev tilldagda att komma tillbaka nästa vecka istället utav en tjej vid frontdisken.
Annars har jag mest jobbat på senaste tiden. Barnen har börjat i skolan igen vilket är ganska skönt då jag har en hel det att ta tag i nu inför hemresan. Det är ganska mycket dokument att fylla i och min deadline för "flight request home" är på torsdag, så morgondagen lär bestå utav bokning utav flyg och även boka allt inför min resa till västkusten så jag har allt klart. Därefter är det bara att köra järnet och njuta så mycket det går de sista månaderna här!
Tillslut fick även jag gå och sätta mig och fokusera på vad jag kom dit för att göra. Skönt tänkte jag då, nu är det bara att lyssna och skriva. All fokus på läraren istället för mig.... eller? Vet inte om det stod "undantag" i pannan på mig, men så fort läraren skulle förklara något så avslutades meningen nästan alltid med; "Fast det finns annat ord för personer i Erikas ålder eftersom hon är så ung", eller " om man ska prata mindre forminellt som ungdomar, såsom Erika, så...". Visst bestod 90 % utav klassen av människor mellan 40-55 år, men det FANNS ANDRA UNGDOMAR där med! Kanske gjorde hon så för att jag var den enda där som hon kände till, men ändå.. Det blev nästan löjligt tillslut.. Ja ja, nu vet i alla fall alla i klassen vem jag är och att det finns undantag i Franskan för sådana som mig, får väl bjuda på det!
Förutom det så var det kul att lära sig ett nytt språk igen, och jag ska verkligen försöka att ta in så mycket det går. I början snurrade huvudet rätt bra när läraren förklarade på engelska, sedan läste på franska, samtidigt som jag översatte allt i huvudet på svenska... Men efter en bit in på lektionen så "tänkte" jag inte på vad jag gjorde (om man nu kan förklara det så) och då gick det mycket lättare.
Egentligen skulle jag ha Latin/ rumba/ cha-cha dansklass ikväll, men läraren dök aldrig upp så vi fick åka hem igen och blev tilldagda att komma tillbaka nästa vecka istället utav en tjej vid frontdisken.
Annars har jag mest jobbat på senaste tiden. Barnen har börjat i skolan igen vilket är ganska skönt då jag har en hel det att ta tag i nu inför hemresan. Det är ganska mycket dokument att fylla i och min deadline för "flight request home" är på torsdag, så morgondagen lär bestå utav bokning utav flyg och även boka allt inför min resa till västkusten så jag har allt klart. Därefter är det bara att köra järnet och njuta så mycket det går de sista månaderna här!
tisdag 20 augusti 2013
Panik?
Okej, nu känner jag att jag behöver skriva av mig lite.. Alla känslor på samma gång redan nu, hur ska det här sluta?
För varje dag som går så är jag ett steg närmare min hemkomst till Sverige, kommer bli så obeskrivligt skönt att träffa familj, vänner, komma tillbaka till jobbet och flytta in i lägenheten igen! Ser även fram emot att få prata svenska, äta svensk husmanskost (Ska leva på mammas köttfärsås så fort jag sätter min fot på ön och ta igen alla dagar jag missat) och vara nära havet för en gångs skull. (Trodde aldrig att jag skulle sakna en sådan sak som vattnet omkring mig?!)
Samtidigt som det kommer bli så skönt att komma hem igen så gör det så ont att behöva lämna detta underbara land. Jag har verkligen levt livet fullt ut sedan jag satte min fot här. Alla dessa människor som jag lärt känna från världens alla hörn, alla nya platser jag sett, och främst barnen som jag haft äran att få ta hand om är mer än jag någonsin kunnat drömma om.
Det börjar verkligen bli mer och mer påtagligt att jag "snart ska åka hem", Tillexempel Idag så jag har tagit hand om barnen bokstavligen hela dagen, och då och då har båda två sett ut leksak efter leksak som de vill ge till mig att ta hem så jag kan visa barnen i Sverige.
Den som allra mest har börjat inse att jag inte kommer att stanna så länge till är det äldsta utav barnen. Mer och mer försöker han få mig att stanna; igår när jag kom hem från en fika med ett par kompisar så var det första dagen som jag fick träffa honom på 5 dagar eftersom barnen bott vid deras mammas hus. 7 åringen skrek "Erika is here!!"och sprang sedan och kramade mig och vägrade släppa. När jag sedan gick upp till mitt rum för att lämna handväskan så gick han efter mig med händerna bakom ryggen, sedan sa han "Will daddy be working tomorrow?". När jag svarade att det skulle han så tog han fram händerna och gav mig 2 cent och sa"okay,here you are. Thanks for taking care of us!" Jag bara tittade på honom och log, sedan sa jag att han inte behövde betala mig, och jag skulle ta hand om dem ändå. Han tittade då upp på mig med sorgsna ögon och sa "but maybe you will be able to stay longer if you get more payed?".
Dagen innan barnen åkte till deras andra hus så hade båda barnen fått varsin linjal utav sin pappa som de satt och målade på medan jag och min värdpappa stod och pratade. Plötsligt kom 7 åringen fram till mig och gav mig hans linjal för att visa vad han hade skrivit på den. Det stod; " I <3 Erika. Come back".
Hur ska jag någonsin kunna säga hej då till dem? Det gör ont bara jag tänker på det. Min underbara fina fina fina Amerikanska familj!!
Och min vänner här lär inte bli enklare att säga hej då till.. Jag förstår verkligen inte hur jag ska bära mig åt när det väl är dags. Försöker förbereda mig mentalt redan nu så blir det kanske inte blir lika svårt? Eller? Ni tycker säkert att jag är jätte löjlig som börjar tänka såhär redan nu, men det kan inte hjälpas, jag har ju byggt upp en vardag och umgänge här precis som jag har i Sverige. Skillnaden är att när jag lämnade Sverige så visste jag att jag skulle komma tillbaka och få se alla igen, det är inte lika självklart den här gången..
Nej usch nu ska jag försöka ta mig i kragen och njuta utav tiden som är kvar, jag har trotts allt till mitten utav November på mig att fortsätta leva livet här i USA...
Haha bra slut jag fick till va? Först sitter och skriver hur svårt det ska bli att säga hej då och sedan avsluta med att jag ska leva livet....... Antar att det bara bevisar hur messed-up mitt huvud är just nu!
Hur som helst, nu ska jag sova. Godnatt Amerika och godmorgon Sverige!
För varje dag som går så är jag ett steg närmare min hemkomst till Sverige, kommer bli så obeskrivligt skönt att träffa familj, vänner, komma tillbaka till jobbet och flytta in i lägenheten igen! Ser även fram emot att få prata svenska, äta svensk husmanskost (Ska leva på mammas köttfärsås så fort jag sätter min fot på ön och ta igen alla dagar jag missat) och vara nära havet för en gångs skull. (Trodde aldrig att jag skulle sakna en sådan sak som vattnet omkring mig?!)
Samtidigt som det kommer bli så skönt att komma hem igen så gör det så ont att behöva lämna detta underbara land. Jag har verkligen levt livet fullt ut sedan jag satte min fot här. Alla dessa människor som jag lärt känna från världens alla hörn, alla nya platser jag sett, och främst barnen som jag haft äran att få ta hand om är mer än jag någonsin kunnat drömma om.
Det börjar verkligen bli mer och mer påtagligt att jag "snart ska åka hem", Tillexempel Idag så jag har tagit hand om barnen bokstavligen hela dagen, och då och då har båda två sett ut leksak efter leksak som de vill ge till mig att ta hem så jag kan visa barnen i Sverige.
Den som allra mest har börjat inse att jag inte kommer att stanna så länge till är det äldsta utav barnen. Mer och mer försöker han få mig att stanna; igår när jag kom hem från en fika med ett par kompisar så var det första dagen som jag fick träffa honom på 5 dagar eftersom barnen bott vid deras mammas hus. 7 åringen skrek "Erika is here!!"och sprang sedan och kramade mig och vägrade släppa. När jag sedan gick upp till mitt rum för att lämna handväskan så gick han efter mig med händerna bakom ryggen, sedan sa han "Will daddy be working tomorrow?". När jag svarade att det skulle han så tog han fram händerna och gav mig 2 cent och sa"okay,here you are. Thanks for taking care of us!" Jag bara tittade på honom och log, sedan sa jag att han inte behövde betala mig, och jag skulle ta hand om dem ändå. Han tittade då upp på mig med sorgsna ögon och sa "but maybe you will be able to stay longer if you get more payed?".
Dagen innan barnen åkte till deras andra hus så hade båda barnen fått varsin linjal utav sin pappa som de satt och målade på medan jag och min värdpappa stod och pratade. Plötsligt kom 7 åringen fram till mig och gav mig hans linjal för att visa vad han hade skrivit på den. Det stod; " I <3 Erika. Come back".
Hur ska jag någonsin kunna säga hej då till dem? Det gör ont bara jag tänker på det. Min underbara fina fina fina Amerikanska familj!!
Och min vänner här lär inte bli enklare att säga hej då till.. Jag förstår verkligen inte hur jag ska bära mig åt när det väl är dags. Försöker förbereda mig mentalt redan nu så blir det kanske inte blir lika svårt? Eller? Ni tycker säkert att jag är jätte löjlig som börjar tänka såhär redan nu, men det kan inte hjälpas, jag har ju byggt upp en vardag och umgänge här precis som jag har i Sverige. Skillnaden är att när jag lämnade Sverige så visste jag att jag skulle komma tillbaka och få se alla igen, det är inte lika självklart den här gången..
Nej usch nu ska jag försöka ta mig i kragen och njuta utav tiden som är kvar, jag har trotts allt till mitten utav November på mig att fortsätta leva livet här i USA...
Haha bra slut jag fick till va? Först sitter och skriver hur svårt det ska bli att säga hej då och sedan avsluta med att jag ska leva livet....... Antar att det bara bevisar hur messed-up mitt huvud är just nu!
Hur som helst, nu ska jag sova. Godnatt Amerika och godmorgon Sverige!
Brasilien, Sverige, Island
onsdag 31 juli 2013
"Spring för livet om det är dig kärt. Att få rabies, det är det inte värt"
Hallu!
Har precis kommit hem från ett 2 timmars gympass. Herregud kunde knappt ta mig upp för trappan när jag skulle in till mitt rum, körde verkligen ett grispass ikväll. Skönt att ha det gjort, men imorgon blir det inte lika hårt.
Annars har min dag sett ut såhär:
9.30 vaknade utav att städerskorna kom hit för att städa huset. Fick släpa mig upp så att de kunde tvätta mina lakan. (stackars mig va?)
10.00 Kom nästa person som skulle fixa ventileringen som låtit som en trumma de senaste dagarna.
När alla hade åkt efter några timmar så åkte jag och tog en kopp kaffe med två vänner, sedan shoppade jag lite innan jag åkte hem igen. Såg ett avsnitt utav Ola-Conny och Morgans starka resa i usa (as roligt), och sedan kom min värdpappa hem.
Vet inte om jag skrivit något i bloggen om att han tänker skaffa en goldenretriver valp? Det ska han i alla fall, så om ca 2-3 veckor så kommer vi ha en liten liten valp springandes omkring oss! Längtar verkligen, har saknat att ha djur omkring mig och en söt hundvalp gör ju absolut ingenting att gosa med dessa månader!
På tal om söt så fick jag syn på en tvättbjörn vid vägkanten i förrgår kväll när jag var på väg hem från gymmet. Den var så jääääädra söt så jag var tvungen att stanna och titta på den en stund. Två bilar passerade mig när jag stod där, och kort efter den sista bilen passerat så ringde min värpappa. "Körde jag precis förbi dig? Står du still på vägen?" frågade han mig. Jag svarade då att jag fick syn på en tvättbjörn och ville bara titta lite på den. "Du vet att dem är farligare än spindlar va?" svarade han då. Jag bara skrattade och och tänkte att han bara skämtade med mig eftersom han vet att jag hatar spindlar. (Jag menar, spindlar kan ju faktiskt vara giftiga och är jätte äckliga.) "Nej men jag är seriös, tvättbjörnar har rabies. Lek inte med dem." Svarade han då. Jag slöt skatta omedelbart och körde där ifrån...
Har precis kommit hem från ett 2 timmars gympass. Herregud kunde knappt ta mig upp för trappan när jag skulle in till mitt rum, körde verkligen ett grispass ikväll. Skönt att ha det gjort, men imorgon blir det inte lika hårt.
Annars har min dag sett ut såhär:
9.30 vaknade utav att städerskorna kom hit för att städa huset. Fick släpa mig upp så att de kunde tvätta mina lakan. (stackars mig va?)
10.00 Kom nästa person som skulle fixa ventileringen som låtit som en trumma de senaste dagarna.
När alla hade åkt efter några timmar så åkte jag och tog en kopp kaffe med två vänner, sedan shoppade jag lite innan jag åkte hem igen. Såg ett avsnitt utav Ola-Conny och Morgans starka resa i usa (as roligt), och sedan kom min värdpappa hem.
Vet inte om jag skrivit något i bloggen om att han tänker skaffa en goldenretriver valp? Det ska han i alla fall, så om ca 2-3 veckor så kommer vi ha en liten liten valp springandes omkring oss! Längtar verkligen, har saknat att ha djur omkring mig och en söt hundvalp gör ju absolut ingenting att gosa med dessa månader!
På tal om söt så fick jag syn på en tvättbjörn vid vägkanten i förrgår kväll när jag var på väg hem från gymmet. Den var så jääääädra söt så jag var tvungen att stanna och titta på den en stund. Två bilar passerade mig när jag stod där, och kort efter den sista bilen passerat så ringde min värpappa. "Körde jag precis förbi dig? Står du still på vägen?" frågade han mig. Jag svarade då att jag fick syn på en tvättbjörn och ville bara titta lite på den. "Du vet att dem är farligare än spindlar va?" svarade han då. Jag bara skrattade och och tänkte att han bara skämtade med mig eftersom han vet att jag hatar spindlar. (Jag menar, spindlar kan ju faktiskt vara giftiga och är jätte äckliga.) "Nej men jag är seriös, tvättbjörnar har rabies. Lek inte med dem." Svarade han då. Jag slöt skatta omedelbart och körde där ifrån...
tisdag 30 juli 2013
Sleepless night...
Det är mitt i natten här nu men jag kan inte sova. Tiden börjar tryta lite här nu.. Jag har ansökt om nya klasser som jag ska ta för att få ihop alla mina college timmar som jag måste ha för mitt visa. Har då valt två dans klasser och sedan FRANSKA för nybörjare... Vet inte riktigt vad jag har gett mig in på, det enda jag kan säga på franska är "oui" och "bonjour". Fick även veta efter jag ansökt att jag kommer att ha samma lärare som jag hade i engelska och som tyckte att jag hade för korta shorts på mig en dag i skolan och berättade att "de faktiskt hade en dresscode"... (Hon är även starkt religiös.) Bara för att hon har långbyxor och 70-tals tröja mitt i sommaren så tänker inte jag ha det, det är ju över 35 grader varje dag här! Det är även samma lärare som kickade ut mig och 5 andra från engelska klassen eftersom vi var "för bra" på engelska. Dock kan hon omöjligt göra samma sak den här gången, för franska kan jag då aldrig vara för bra för! Lite roligt ska det ändå bli att se hennes min när jag dyker upp igen, round two here I come!! :) (Varför har jag och språklärare aldrig gått ihop? Tror inte att min gamla tyska-lärare saknar mig direkt...)
Min värdpappa har nu hittat en ny au pair som ska ersätta mig. Vi intervjuade två au pairer, en från Tyskland och en från Danmark. Tjejen från Danmark var så tråkig så det dammade om henne (inget jag uttryckte för min värdpappa dock), men tjejen från Tyskland fick jag ganska bra kontakt med, hon verkar vara fullt ös på. Han valde hursomhelst tysken så hon kommer hit den 18de Oktober och sedan kommer vi dela rum i nästan tre veckor innan jag drar vidare. Min uppgift under den tiden kommer att vara att visa henne runt, ge henne tips om barnen och berätta lite om stället. Ser fram emot att träffa henne, hon blir säkert bra för den här familjen!
Jag har börjat planerat mina reseveckor som jag får efter jag fullföljt efter ett år här. Jag vet vilka platser jag vill åka till men inte hur länge jag ska stanna på dem. Eftersom att ingen utav au pairerna här åker hem samtidigt som jag så lär jag nog åka själv, vilket ändå känns helt okej. Är ganska säker på att jag får se och göra precis det jag vill under de veckorna,och folket här i USA är inte direkt osociala så det löser sig! Sedan känner min värdpappa en person i San Francisco som jag förmodligen kan få bo hos ett par dagar, ska kolla upp det lite närmare..Tänkte avsluta mitt år här med San Francisco, Las Vegas och Los Angeles innan jag återvänder hem och tillbaka till lilla Gotland igen.
3 Månader kvar... shit!
Kan även nämna att mina drömmar nu förtiden handlar om att jag är hemma på ön. Igår natt drömde jag att jag hade fått superkrafter och åkte därför hem för att hjälpa pappa stapla ved... Kan inte direkt påstå att jag saknar vedstaplingen men men.. Natten innan det så drömde jag att jag precis hade kommit hem från amerika och skulle baka för första gången på över ett år hemma i vårt grön/vita kök i Hörsne. Vad ska man säga? Mitt huvud försöker vänja sig vid tanken på att åka hem antar jag. MEN jag har ett par månader kvar här, och jag tänker njuta utav den sista tiden i mitt underbara USA.
Min värdpappa har nu hittat en ny au pair som ska ersätta mig. Vi intervjuade två au pairer, en från Tyskland och en från Danmark. Tjejen från Danmark var så tråkig så det dammade om henne (inget jag uttryckte för min värdpappa dock), men tjejen från Tyskland fick jag ganska bra kontakt med, hon verkar vara fullt ös på. Han valde hursomhelst tysken så hon kommer hit den 18de Oktober och sedan kommer vi dela rum i nästan tre veckor innan jag drar vidare. Min uppgift under den tiden kommer att vara att visa henne runt, ge henne tips om barnen och berätta lite om stället. Ser fram emot att träffa henne, hon blir säkert bra för den här familjen!
Jag har börjat planerat mina reseveckor som jag får efter jag fullföljt efter ett år här. Jag vet vilka platser jag vill åka till men inte hur länge jag ska stanna på dem. Eftersom att ingen utav au pairerna här åker hem samtidigt som jag så lär jag nog åka själv, vilket ändå känns helt okej. Är ganska säker på att jag får se och göra precis det jag vill under de veckorna,och folket här i USA är inte direkt osociala så det löser sig! Sedan känner min värdpappa en person i San Francisco som jag förmodligen kan få bo hos ett par dagar, ska kolla upp det lite närmare..Tänkte avsluta mitt år här med San Francisco, Las Vegas och Los Angeles innan jag återvänder hem och tillbaka till lilla Gotland igen.
3 Månader kvar... shit!
Kan även nämna att mina drömmar nu förtiden handlar om att jag är hemma på ön. Igår natt drömde jag att jag hade fått superkrafter och åkte därför hem för att hjälpa pappa stapla ved... Kan inte direkt påstå att jag saknar vedstaplingen men men.. Natten innan det så drömde jag att jag precis hade kommit hem från amerika och skulle baka för första gången på över ett år hemma i vårt grön/vita kök i Hörsne. Vad ska man säga? Mitt huvud försöker vänja sig vid tanken på att åka hem antar jag. MEN jag har ett par månader kvar här, och jag tänker njuta utav den sista tiden i mitt underbara USA.
fredag 19 juli 2013
North Dakota, Dragon party & Countdown
Mycket på G här på andra sidan vattnet, och mycket som har hänt sedan sist jag skrev.
Tänkte börja med att berätta att jag varit i Bismarck,North Dakota där min värdpappas föräldrar bor.
Varje sommar så träffas hela familjen (min värdpappas syskon + familjer och föräldrar) då alla har semester. Eftersom min värdpappas systrar bor i Colorado och vi i North Carolina så fick alla familjer trycka in sig i föräldrahuset. Detta betyder alltså att vi var 10 vuxna, 8 barn (Varav 1 utav dem var spädbarn) och en hundvalp i ett 70 tals hus... Det var trångt men det gick! Vi åkte på zoo, var i en park/nöjesfält så att barnen kunde få leka av sig, såg på bio, åkte till en sjö för att bada och åt på restaurang.
Det var jätte kul att träffa alla igen och få chansen att säga hej då till dem innan jag åker hem till Sverige igen. Jobbigast var att säga hej då till min värdpappas mamma då vi kommit ganska nära varandra, men jag får ändå se det från den ljusa sidan; jag hade turen att få träffa en sådan fin människa!
Efter några dagar så droppade familjerna av en efter en och tillslut så var det bara min värdfamilj kvar utav hela syskonskarans familjer. Vi bestämde oss för att åka till Medora som är en cowboy stad mitt bland "the badlands". (The Badlands är som en stor cannoyn). Jag slänger med en länk ifall ni vill se hur det såg ut i Medora http://www.medora.com . Vi var där i 1 1/2 dag och fick prova på att skjuta med gevär, se på en show, spela minigolf,åt glass (det var sjukt varmt, runt 38-40 grader och vindstilla..), åkte runt i national parken vid the badlands och såg på djur som bufflar,vildhästar, renar osv.
Från Bismarck till Medora så åkte vi igenom ännu en tidzon. Innan hade vi ändrat klockan från North Carolinas tid till två timmar bakåt för att få rätt tid. Helt sjukt hur stort det här landet är! Med andra ord så tog det 3 timmar att komma till Medora och sedan en timme hem enligt klockan... Snurrigt va?
Nu är vi i alla fall tillbaka i North Carolina och förbereder inför ett födelsedagskalas för det äldsta utav barnen som fyller 7 år idag! Vi ska ha ett dragon-party där barnen ska få måla "dragon eggs, göra sin egen dragon-pizza och sedan se filmen "How to train your dragon", som förövrigt är 7 åringens favoritfilm. Jag och Sara ar gjort egghållare (heter det så?) utav pip-rör (tror jag det heter) och sprayfärg. Skrolla ner så får ni se hur de blev.
Sedan håller min värdpappa på att leta ny au pair nu då det inte är långt kvar utav mitt år här. Tiden har gått så otroligt fort! Jag vill försöka bromsa tiden lite då jag ännu har en del saker jag måste göra innan jag åker hem, har tillexempel inte upplevt Los Angeles, Las Vegas eller San Fransisco än... Dags för nedräkning snart med bitterljuv känsla.
Tänkte börja med att berätta att jag varit i Bismarck,North Dakota där min värdpappas föräldrar bor.
Varje sommar så träffas hela familjen (min värdpappas syskon + familjer och föräldrar) då alla har semester. Eftersom min värdpappas systrar bor i Colorado och vi i North Carolina så fick alla familjer trycka in sig i föräldrahuset. Detta betyder alltså att vi var 10 vuxna, 8 barn (Varav 1 utav dem var spädbarn) och en hundvalp i ett 70 tals hus... Det var trångt men det gick! Vi åkte på zoo, var i en park/nöjesfält så att barnen kunde få leka av sig, såg på bio, åkte till en sjö för att bada och åt på restaurang.
Det var jätte kul att träffa alla igen och få chansen att säga hej då till dem innan jag åker hem till Sverige igen. Jobbigast var att säga hej då till min värdpappas mamma då vi kommit ganska nära varandra, men jag får ändå se det från den ljusa sidan; jag hade turen att få träffa en sådan fin människa!
Efter några dagar så droppade familjerna av en efter en och tillslut så var det bara min värdfamilj kvar utav hela syskonskarans familjer. Vi bestämde oss för att åka till Medora som är en cowboy stad mitt bland "the badlands". (The Badlands är som en stor cannoyn). Jag slänger med en länk ifall ni vill se hur det såg ut i Medora http://www.medora.com . Vi var där i 1 1/2 dag och fick prova på att skjuta med gevär, se på en show, spela minigolf,åt glass (det var sjukt varmt, runt 38-40 grader och vindstilla..), åkte runt i national parken vid the badlands och såg på djur som bufflar,vildhästar, renar osv.
Från Bismarck till Medora så åkte vi igenom ännu en tidzon. Innan hade vi ändrat klockan från North Carolinas tid till två timmar bakåt för att få rätt tid. Helt sjukt hur stort det här landet är! Med andra ord så tog det 3 timmar att komma till Medora och sedan en timme hem enligt klockan... Snurrigt va?
Nu är vi i alla fall tillbaka i North Carolina och förbereder inför ett födelsedagskalas för det äldsta utav barnen som fyller 7 år idag! Vi ska ha ett dragon-party där barnen ska få måla "dragon eggs, göra sin egen dragon-pizza och sedan se filmen "How to train your dragon", som förövrigt är 7 åringens favoritfilm. Jag och Sara ar gjort egghållare (heter det så?) utav pip-rör (tror jag det heter) och sprayfärg. Skrolla ner så får ni se hur de blev.
Sedan håller min värdpappa på att leta ny au pair nu då det inte är långt kvar utav mitt år här. Tiden har gått så otroligt fort! Jag vill försöka bromsa tiden lite då jag ännu har en del saker jag måste göra innan jag åker hem, har tillexempel inte upplevt Los Angeles, Las Vegas eller San Fransisco än... Dags för nedräkning snart med bitterljuv känsla.
Mina och Saras hemgjorda ägghållare!
Blidde lite sent igårkväll..
onsdag 3 juli 2013
Be careful what you wish for..
Till skillnad från mitt förra inlägg då jag tyckte synd om mig själv som satt hemma själv och gjorde mer eller mindre ingenting, så har jag fått smaka på raka motsatsen på senare tid.
Barnen har varit hos oss i över en vecka och jag har jobbar konstant sedan dess. Min vardag har mer eller mindre sett ut såhär på sistone:
7.00 Vaknar utav barnen som springer in till mitt rum och säger att deras pappa åkt till jobbet och att de vill ha frukost.
7.10 Ger dem frukost
7.30 Leker med tåg / lego tillsammans med barnen
8.45 Lämnar 6 åringen på simträning
9-10 Umgås med 4 åringen tills det är dags att hämta 6 åringen igen. (brukar passa på att handla en chai latte och köper även en "milkbox" till 4 åringen som muta.
10-12.15 Lekstund och sedan lunch, ofta i form utav smörgås eller pasta.
12.15 åker till Lego camp för att lämna av 6 åringen där.
13-15 Åker till ett starbucks/ lekplats/ bokhandel (allt i ett) och är där med 4 åringen.
15.00 hämtar 6 årngen från lego camp.
15-16.30 antingen stannar kvar vid "The Natural science center"där lego camp är så att barnen kan få leka där ett tag tillsammans, eller åker hem och leker med tåg istället.
17.00 Kvällsmat (restaurangbesök)
18-19 mer lektid/tv tittande för barnen
19.0 Lägger 4 åringen.
20.00 lägger 6 åringen.
22.00 Värdpappan kommer hem.
Min värdpappa har inte alltid kommit hem så sent, men mestadels utav tiden så har det sett ut såhär. Jag och barnen har även besökt ett nyöppnat akvarium där det bland annat finns hajar. Tog mig tvådagar att övertala 4 åringen att hajarna inte kan äta upp honom och att det kommer vara tjockt glas emellan så att de inte kan nå honom. När vi väl kom dit så klamrade han sig fast i min famn i början (det första han fick syn på när vi kom in var så klart hajarna), men sedan när han såg att de inte var så stora så sa han "Erika, I want to look at the sharks all day"... Lär nog inte vara sista gången vi åkte dit!
Sedn har vi också varit och sett ett baseball game. Eftersom min värdpappas företag sponsrar Greensboros baseball team så hade vi VIP-platser. Vi satt precis vid baseball spelarnas bänk så min utsikt var helt okej! Fick även en baseball kastade till mig utav en av de snygga spelarna. "Just saying" haha! =)
Nu har jag precis lämnat av barnen vid deras andra au pair, dags för henne att jobba lite med!
Ska nu ta en dusch och fräscha upp mig och sedan bli lite social gentemot mina vänner igen.
Barnen har varit hos oss i över en vecka och jag har jobbar konstant sedan dess. Min vardag har mer eller mindre sett ut såhär på sistone:
7.00 Vaknar utav barnen som springer in till mitt rum och säger att deras pappa åkt till jobbet och att de vill ha frukost.
7.10 Ger dem frukost
7.30 Leker med tåg / lego tillsammans med barnen
8.45 Lämnar 6 åringen på simträning
9-10 Umgås med 4 åringen tills det är dags att hämta 6 åringen igen. (brukar passa på att handla en chai latte och köper även en "milkbox" till 4 åringen som muta.
10-12.15 Lekstund och sedan lunch, ofta i form utav smörgås eller pasta.
12.15 åker till Lego camp för att lämna av 6 åringen där.
13-15 Åker till ett starbucks/ lekplats/ bokhandel (allt i ett) och är där med 4 åringen.
15.00 hämtar 6 årngen från lego camp.
15-16.30 antingen stannar kvar vid "The Natural science center"där lego camp är så att barnen kan få leka där ett tag tillsammans, eller åker hem och leker med tåg istället.
17.00 Kvällsmat (restaurangbesök)
18-19 mer lektid/tv tittande för barnen
19.0 Lägger 4 åringen.
20.00 lägger 6 åringen.
22.00 Värdpappan kommer hem.
Min värdpappa har inte alltid kommit hem så sent, men mestadels utav tiden så har det sett ut såhär. Jag och barnen har även besökt ett nyöppnat akvarium där det bland annat finns hajar. Tog mig tvådagar att övertala 4 åringen att hajarna inte kan äta upp honom och att det kommer vara tjockt glas emellan så att de inte kan nå honom. När vi väl kom dit så klamrade han sig fast i min famn i början (det första han fick syn på när vi kom in var så klart hajarna), men sedan när han såg att de inte var så stora så sa han "Erika, I want to look at the sharks all day"... Lär nog inte vara sista gången vi åkte dit!
Sedn har vi också varit och sett ett baseball game. Eftersom min värdpappas företag sponsrar Greensboros baseball team så hade vi VIP-platser. Vi satt precis vid baseball spelarnas bänk så min utsikt var helt okej! Fick även en baseball kastade till mig utav en av de snygga spelarna. "Just saying" haha! =)
Nu har jag precis lämnat av barnen vid deras andra au pair, dags för henne att jobba lite med!
Ska nu ta en dusch och fräscha upp mig och sedan bli lite social gentemot mina vänner igen.
(Taget från lekplatsen vid baseball arenan)
torsdag 20 juni 2013
Forever alone
Det här med att vara ensam hemma flera dagar i rad har jag märkt är kul första och halva andra dagen, sedan börjar det krypa i kroppen. Sara har åkt till Myrtle Beach i några dagar, Bia drar till California så hon har fullt upp med packningen, och alla andra jobbar... Så det är me, myself and I som gällt nu i två dagar. Tycker lite halv synd om mig själv så jag har fixat fram en vinflaska som jag ska dela med alla i huset (which means nobody) och sedan ta ett långbad.
Min dag är väldigt enkel att summera; Vaknade vid 11, åkte till starbucks och köpte en chai latte (Satte mig vid ett långbord och lyckades få två pratsugna pensionärer bredvid mig. Påminde mig om jobbet hemma på Gotland, och insåg hur mycket jag saknar att jobba med det), Åkte och handlade vin och sallad, kom hem, bytte om och åkte sedan till gymmet. Sedan hem igen och nu sitter jag här.
I morgon är det Midsommar hemma, jag är en aning avundsjuk på er där hemma som ska fira det. Jag måste ju se till att fira det i alla fall lite härifrån med, har dock inte kommit på hur än... Kanske ska tvinga i amerikanarna lite kaviar? Snaps funkar annars också, jag får hitta på något helt enkelt!!
Ja, som ni märkt så har jag en tycker-väldigt-synd-om-mig-dag, så nu ska jag grabba vinflaskan och lyssna på "All by myself - Celine Dion" i badkaret.
Skål Sverige!
Min dag är väldigt enkel att summera; Vaknade vid 11, åkte till starbucks och köpte en chai latte (Satte mig vid ett långbord och lyckades få två pratsugna pensionärer bredvid mig. Påminde mig om jobbet hemma på Gotland, och insåg hur mycket jag saknar att jobba med det), Åkte och handlade vin och sallad, kom hem, bytte om och åkte sedan till gymmet. Sedan hem igen och nu sitter jag här.
I morgon är det Midsommar hemma, jag är en aning avundsjuk på er där hemma som ska fira det. Jag måste ju se till att fira det i alla fall lite härifrån med, har dock inte kommit på hur än... Kanske ska tvinga i amerikanarna lite kaviar? Snaps funkar annars också, jag får hitta på något helt enkelt!!
Ja, som ni märkt så har jag en tycker-väldigt-synd-om-mig-dag, så nu ska jag grabba vinflaskan och lyssna på "All by myself - Celine Dion" i badkaret.
Skål Sverige!
tisdag 18 juni 2013
Swimming day in all kinds of ways
Den här dagen har i princip bara bestått utav simning. Det äldsta barnet är med i en simklubb som han tränar med flera gånger i veckan. Han är faktiskt ganska duktig för sin ålder, fortsätter han så tror jag att han kan komma långt!
4 åringen håller på att lära sig simma så han har simskola måndag-onsdag varje morgon.
Så jag skjutsade båda barnen till deras träning, och efter båda var klara så åkte vi vidare till en jättegammal teater/bio för att se filmen Shrek tillsammans med det äldsta barnets "swimm-team". Det yngsta barnet tyckte att filmen var lite läskig emellanåt så han höll sig i min famn hela filmen igenom och höll för ögonen så fort "the evil prince" och "the scary dragon" dök upp. Inte lätt att vara fyra år när en drake visar sig på en stor filmduk..
När filmen var över åkte vi till affären och sedan hem för att äta en stor lunch/kvällsmat innan det var dags för 6 åringens simtävling. När vi kom dit var det hyfsat soligt och varmt så 6 åringen gick iväg med sitt team medan 4 åringen satt och lekte med sina tåg (som han förövrigt fick utav karro och julia medan de var här) medan jag pratade med föräldrar och solade lite.
När alla simmare hade värmt upp och det tillslut var dags för tävling så blev himlen plötsligt svart och det började regna ordentligt. När jag säger ordentligt så menar jag ordentligt! Jag statt 5 meter ifrån poolen och såg knappt poolvattnet när det regnade som mest, det blev som en vägg.. Därefter började det åska så allt ställdes in och det var bara att åka hem igen.
Väl hemma fick barnen ta ett varmt bad (vi var dyngsura) och ta på sig torra PJ's och sedan lade jag 4 åringen och satt sedan uppe med 6 åringen en stund till och såg på "How to train a dragon" innan det även var dags för honom att gå och lägga sig.
Nu sitter jag här, med varma kläder på och funderar starkt på att gå och lägga mig. Hade inte varit helt fel att få lite sömn innan det är dags att vakna tidigt imorgon igen och skjutsa barnen till deras nästa simlektioner. Godnatt Sverige!
4 åringen håller på att lära sig simma så han har simskola måndag-onsdag varje morgon.
Så jag skjutsade båda barnen till deras träning, och efter båda var klara så åkte vi vidare till en jättegammal teater/bio för att se filmen Shrek tillsammans med det äldsta barnets "swimm-team". Det yngsta barnet tyckte att filmen var lite läskig emellanåt så han höll sig i min famn hela filmen igenom och höll för ögonen så fort "the evil prince" och "the scary dragon" dök upp. Inte lätt att vara fyra år när en drake visar sig på en stor filmduk..
När filmen var över åkte vi till affären och sedan hem för att äta en stor lunch/kvällsmat innan det var dags för 6 åringens simtävling. När vi kom dit var det hyfsat soligt och varmt så 6 åringen gick iväg med sitt team medan 4 åringen satt och lekte med sina tåg (som han förövrigt fick utav karro och julia medan de var här) medan jag pratade med föräldrar och solade lite.
När alla simmare hade värmt upp och det tillslut var dags för tävling så blev himlen plötsligt svart och det började regna ordentligt. När jag säger ordentligt så menar jag ordentligt! Jag statt 5 meter ifrån poolen och såg knappt poolvattnet när det regnade som mest, det blev som en vägg.. Därefter började det åska så allt ställdes in och det var bara att åka hem igen.
Väl hemma fick barnen ta ett varmt bad (vi var dyngsura) och ta på sig torra PJ's och sedan lade jag 4 åringen och satt sedan uppe med 6 åringen en stund till och såg på "How to train a dragon" innan det även var dags för honom att gå och lägga sig.
Nu sitter jag här, med varma kläder på och funderar starkt på att gå och lägga mig. Hade inte varit helt fel att få lite sömn innan det är dags att vakna tidigt imorgon igen och skjutsa barnen till deras nästa simlektioner. Godnatt Sverige!
Bilder från New York och San Diego
Lägger upp lite bilder från NY och CA så ni kan få en hint om vad jag upplevt på senare tid!
New York
Spelade biljard..
E.T har inte hittat hem än...
Brooklyn bridge
Central Park
Monumenten för World trade center tornen
Ni vet vem..
Tack underbara ni för att ni kom och hälsade på!!
San Diego, CA
Disneyland
Känns bra att få veta när man väl är där..
Lego land
Draken gjord utav lego, helt sjukt!
Lego-mumie
Lego-volvo
Kusten
Vilda sälar
Sea world
måndag 17 juni 2013
Plötsligt händer det!
Plötsligt kom dagen då jag tog mig tid att sätta mig ner för att återuppta bloggen igen. Har fått höra att det ändå finns en och annan där hemma som har följt mig i mina tidigare inlägg och som nu undrar vart jag har tagit vägen. Sist jag skrev var 19 mars.. kan väl säga att en hel del saker har hänt sedan dess!
Till att börja med så åkte jag och Sara till Miami i slutet av mars/början av april och stannade där i en vecka. Det var utan tvekan den bästa resan jag gjort såhär långt, stället var magiskt! Sol och bad på dagarna, sedan ett restaurangbesök och därefter party hela natten lång. Så höll det på 9 dagar i sträck. Vi träffade människor från hela världen såsom England, Australien, Tyskland, Brazilien, SVENSKAR (de första svenskarna jag träffade här i USA bortsett från dem jag träffade på au pairskolan) och m.m.
Så till alla er unga vuxna där hemma -ÅK DIT!! Världens absolut bästa ställe att besöka om man vill leva livet som man ska!
Stranden var lite uppdelad där ena halvan bestod av människor som hade en mer rofylld solning, och den andra halvan var musik, dans och kanske en och annan drink med sina kompisar medan man var på stranden. Stämningen var otrolig, det var inte riktigt som i Åminne på Gotland precis...
Dock hade jag ju inte fyllt 21 år ännu när jag var där, men det löste sig väldigt bra ändå om man säger så.
Sedan hade vi en 15 timmars roadtrip tillbaka till North Carolina. Kan väl även tillägga att på vägen dit så blev vi stoppade utav polisen i Georgia eftersom vi körde 15 miles för fort. Men som två utländska tjejer, en hyrd bil och lite tårar från Sara så kom vi undan utan någon böter. Tur var det då alla trafikförteelser tas upp i rätten annars.. Hade inte varit jättekul att besöka "the courthouse" för en fortkörning direkt, känns inte som att vi skulle ha kommit undan där.
När jag sedan kom tillbaka hem från Miami så gick det inte att få liv i min gamla dator. Detta är faktiskt den största/första orsaken till att mitt bloggande uteblivit. Även allt skypade med alla där hemma tog slut för ett ganska långt tag. Det tog väldigt mycket om och men innan jag tillslut hittade en dator då det enda företaget här som man kan få svenskt tangentbord till är Apple. Hade inte riktigt räknat med att köpa en apple dator efter ett par månader i USA men det får gå, nu har jag tillgång till det jag behöver plus lite mer därtill.
Sedan har precis Julia och Karolina varit här och hälsat på! Det var så obeskrivligt skönt att få träffa dem igen och kunna prata svenska varje dag och inte bara genom skype. I början blev det helt fel i huvudet då jag tappade ord och blandade lite. Var lite små krångligt att hålla isär allt när jag först pratade svenska med J och K och sedan kom min värdpappa hem och pratade engelska. Men det blev lättare efter ett tag och vi uppdaterade varandra om allt som hänt både här och där hemma i Sverige.
Här i North Carolina så lät jag Karro och Julia prova frozen yoghurt (som är som glass fast nyttigare), vilket de tyckte om. Vi shoppade lite, var barnvakter, solade och badade vid en pool, åkte på kalas till ett av mina värdbarns klasskamrater, hade filmkväll och bara umgicks i goda vänners lag.
Därefter blev det en trip till the city of the city's - New York. Där bodde vi på ett helt okej hotel på Manhattan och försökte ta vara på tiden så gott det gick. Vi shoppade längs med Times square, gick över Brooklyn Birdge, hade picknick i Central Park, såg på monumenten efter World trade center tornen, och fick i allafall en liten sneak-peak utav en baseball match/träning medan vi gick omkring i Central park. Vi körde även två utgångar när vi ändå var igång.
ALLT var dock inte en dans på rosor, det finns en och annan händelse som var mindre kul på vår resa.
Tillexempel:
-Jag blev biten/knipad på låret utav en äcklig och as lång tusenfoting när jag låg i sängen och skulle sova. Julia som låg bredvid mig skrek lika högt som jag och stod en bra bit ifrån sängen på en sekund. Jag blev livrädd att jag skulle dö eftersom jag inte har koll på vilka djur som är farliga här och inte, men jag överlevde så jag antar att tusenfotingar inte är särskilt giftiga här. Efter lite om och men så hade den bitit någon för sista gången och blev istället nerspolad i toaletten. Karro bara garvade åt oss..
- Julia lyckades även få en jätte konstig solbränna på ryggen.
-Karro blev "uskälld" utav en person som klätt ut sig till frihetsgudinnan bara för att hon tog kort på honom/henne utan att ge dricks.
-Julia hittade en vägglus på en utav toaletterna på hotellet (ja paniken var ett faktum, och nådde först Julia och sedan mig, Karro tog det hela ganska coolt).
-Med korta ben så var det inte helt enkelt att ta sig över ett staket i Central Park. Det slöt med att två pensionärer fick hjälpa mig och Julia. (Karro klarade sig över ganska snyggt själv med sina långa ben.)
-Det regnade nästan varje dag.
Men annars var resan hur kul som helst, jobbigt att säga hej då men helt klart vart tårarna eftersom jag ändå fick se mina fina vänner igen!
När dagarna dragit ihop sig i New York så tog jag en taxi till flygplatsen och åkte vidare till San Diego,Kalifornien för att ha semester där med min värdfamilj. Kan berätta för er därhemma att det ser ut PRECIS som man tänker sig CA. Lyxhus, Stora bilar, 6-8 filer i trafiken åt ett håll, och sedan lika många i motsvarande direktion. Det fanns knappt något gräs, marken var snarare brun/röd. Plamer stack upp överallt, vacker kust och mycket människor. Vi besökte Disneyland, Legoland, sea world, och åkte en liten sväng till stranden för att titta på vilda sälar. Det var väldigt mysigt och barnen hade kul och betedde sig hela resan, så det hela blev oerhört lyckat!
Nu är jag tillbaka i vardagen igen med jobb i tre dagar och sedan ledig från onsdag eftermiddag till måndag. Får se vad jag hittar på för kul till helgen.
Kan även tillägga att Sara har flyttat till Winston-Salem som ligger ca 40min här ifrån. Antar att ni inte alls hänger med om vad jag snackar om nu, men hennes värdfamilj hade inte råd att ha kvar henne så hon var tvungen att flytta. Det var ett par veckor då som var lite små-depp eftersom vi blivit så bra kompisar och sedan plötsligt så var hon tvungen att flytta. Vi visste inte då om hon skulle stanna här i NC, om hon flyttade till en annan stat eller i värsta fall hem till Island igen, så lättnaden var stor när hon "bara"flyttade 40 minuter bort!
Det här får bli allt för idag, i morgon kommer jag jobba hela dagen, får se om jag sätter mig ner och bloggar lite eller inte,annars kommer jag som ni förstår ha ganska mycket fritid resten utav veckan.
Till att börja med så åkte jag och Sara till Miami i slutet av mars/början av april och stannade där i en vecka. Det var utan tvekan den bästa resan jag gjort såhär långt, stället var magiskt! Sol och bad på dagarna, sedan ett restaurangbesök och därefter party hela natten lång. Så höll det på 9 dagar i sträck. Vi träffade människor från hela världen såsom England, Australien, Tyskland, Brazilien, SVENSKAR (de första svenskarna jag träffade här i USA bortsett från dem jag träffade på au pairskolan) och m.m.
Så till alla er unga vuxna där hemma -ÅK DIT!! Världens absolut bästa ställe att besöka om man vill leva livet som man ska!
Stranden var lite uppdelad där ena halvan bestod av människor som hade en mer rofylld solning, och den andra halvan var musik, dans och kanske en och annan drink med sina kompisar medan man var på stranden. Stämningen var otrolig, det var inte riktigt som i Åminne på Gotland precis...
Dock hade jag ju inte fyllt 21 år ännu när jag var där, men det löste sig väldigt bra ändå om man säger så.
Sedan hade vi en 15 timmars roadtrip tillbaka till North Carolina. Kan väl även tillägga att på vägen dit så blev vi stoppade utav polisen i Georgia eftersom vi körde 15 miles för fort. Men som två utländska tjejer, en hyrd bil och lite tårar från Sara så kom vi undan utan någon böter. Tur var det då alla trafikförteelser tas upp i rätten annars.. Hade inte varit jättekul att besöka "the courthouse" för en fortkörning direkt, känns inte som att vi skulle ha kommit undan där.
När jag sedan kom tillbaka hem från Miami så gick det inte att få liv i min gamla dator. Detta är faktiskt den största/första orsaken till att mitt bloggande uteblivit. Även allt skypade med alla där hemma tog slut för ett ganska långt tag. Det tog väldigt mycket om och men innan jag tillslut hittade en dator då det enda företaget här som man kan få svenskt tangentbord till är Apple. Hade inte riktigt räknat med att köpa en apple dator efter ett par månader i USA men det får gå, nu har jag tillgång till det jag behöver plus lite mer därtill.
Sedan har precis Julia och Karolina varit här och hälsat på! Det var så obeskrivligt skönt att få träffa dem igen och kunna prata svenska varje dag och inte bara genom skype. I början blev det helt fel i huvudet då jag tappade ord och blandade lite. Var lite små krångligt att hålla isär allt när jag först pratade svenska med J och K och sedan kom min värdpappa hem och pratade engelska. Men det blev lättare efter ett tag och vi uppdaterade varandra om allt som hänt både här och där hemma i Sverige.
Här i North Carolina så lät jag Karro och Julia prova frozen yoghurt (som är som glass fast nyttigare), vilket de tyckte om. Vi shoppade lite, var barnvakter, solade och badade vid en pool, åkte på kalas till ett av mina värdbarns klasskamrater, hade filmkväll och bara umgicks i goda vänners lag.
Därefter blev det en trip till the city of the city's - New York. Där bodde vi på ett helt okej hotel på Manhattan och försökte ta vara på tiden så gott det gick. Vi shoppade längs med Times square, gick över Brooklyn Birdge, hade picknick i Central Park, såg på monumenten efter World trade center tornen, och fick i allafall en liten sneak-peak utav en baseball match/träning medan vi gick omkring i Central park. Vi körde även två utgångar när vi ändå var igång.
ALLT var dock inte en dans på rosor, det finns en och annan händelse som var mindre kul på vår resa.
Tillexempel:
-Jag blev biten/knipad på låret utav en äcklig och as lång tusenfoting när jag låg i sängen och skulle sova. Julia som låg bredvid mig skrek lika högt som jag och stod en bra bit ifrån sängen på en sekund. Jag blev livrädd att jag skulle dö eftersom jag inte har koll på vilka djur som är farliga här och inte, men jag överlevde så jag antar att tusenfotingar inte är särskilt giftiga här. Efter lite om och men så hade den bitit någon för sista gången och blev istället nerspolad i toaletten. Karro bara garvade åt oss..
- Julia lyckades även få en jätte konstig solbränna på ryggen.
-Karro blev "uskälld" utav en person som klätt ut sig till frihetsgudinnan bara för att hon tog kort på honom/henne utan att ge dricks.
-Julia hittade en vägglus på en utav toaletterna på hotellet (ja paniken var ett faktum, och nådde först Julia och sedan mig, Karro tog det hela ganska coolt).
-Med korta ben så var det inte helt enkelt att ta sig över ett staket i Central Park. Det slöt med att två pensionärer fick hjälpa mig och Julia. (Karro klarade sig över ganska snyggt själv med sina långa ben.)
-Det regnade nästan varje dag.
Men annars var resan hur kul som helst, jobbigt att säga hej då men helt klart vart tårarna eftersom jag ändå fick se mina fina vänner igen!
När dagarna dragit ihop sig i New York så tog jag en taxi till flygplatsen och åkte vidare till San Diego,Kalifornien för att ha semester där med min värdfamilj. Kan berätta för er därhemma att det ser ut PRECIS som man tänker sig CA. Lyxhus, Stora bilar, 6-8 filer i trafiken åt ett håll, och sedan lika många i motsvarande direktion. Det fanns knappt något gräs, marken var snarare brun/röd. Plamer stack upp överallt, vacker kust och mycket människor. Vi besökte Disneyland, Legoland, sea world, och åkte en liten sväng till stranden för att titta på vilda sälar. Det var väldigt mysigt och barnen hade kul och betedde sig hela resan, så det hela blev oerhört lyckat!
Nu är jag tillbaka i vardagen igen med jobb i tre dagar och sedan ledig från onsdag eftermiddag till måndag. Får se vad jag hittar på för kul till helgen.
Kan även tillägga att Sara har flyttat till Winston-Salem som ligger ca 40min här ifrån. Antar att ni inte alls hänger med om vad jag snackar om nu, men hennes värdfamilj hade inte råd att ha kvar henne så hon var tvungen att flytta. Det var ett par veckor då som var lite små-depp eftersom vi blivit så bra kompisar och sedan plötsligt så var hon tvungen att flytta. Vi visste inte då om hon skulle stanna här i NC, om hon flyttade till en annan stat eller i värsta fall hem till Island igen, så lättnaden var stor när hon "bara"flyttade 40 minuter bort!
Det här får bli allt för idag, i morgon kommer jag jobba hela dagen, får se om jag sätter mig ner och bloggar lite eller inte,annars kommer jag som ni förstår ha ganska mycket fritid resten utav veckan.
Miami
Miami Ink (såg två kändisar där)
Lifeguards here and there!
Körde lite minigolf. Fråga inte vem som vann..
Den stora golfbanan bredvid minigolfen.. sjukt fint!
Mer bildet från NY och CA kommer inom någon dag, nu blir det jobb!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)